Hundskit och galna mammor...

Hör nu på gó vänner , så ska jag för er berätta...

Vad den dåren gjorde, det é nu längesen...

Trallallaaa.. Tingeling tingeling.. Kan inte få den ur mitt huvud! Jäkla festodimelival, eller vad det nu heter????

När Emil, numera 18 år, var betydligt mycket mindre (ca 2 år) lekte han jämt med grannens son. De var lika gamla och för övrigt leker de fortfarande ibland...

På den tiden hade vi två hundar; Flåjd (wheaten terrier) och Tajsån (Kerry blue terrier). Ja vi stavade namnen på det viset...

Barnen satt med var sin glasspinne nerkörd i halsen och titade på film, som vanligt.

Mamma, dvs JAG, stod väl och lagade mat, som vanligt, när en brilliant idé slog rot i mitt oskyldiga sinne.

Hade en tid då jag älskade Buttericks-diverse-skämtartiklar, så det fanns litet att välja på!

En hundskit i gummi kan ju alltid vara bra att ha, resonerade jag på den tiden!

Nu kom den väl till pass.

Diskret släppte jag den på golvet framför tv´n....

-Men kolla! Flåjden har bajsat på golvet, utropade jag förfärat...

Banen tittade med stora ögon på den luktfria korven.

-Johannes, kan du ta ett papper och ta bort den? frågade jag kompisen (de var kanske tre år trots allt..)

Han gav mig det "onda ögat", och rörde sig inte ur fläcken.

-Då äter jag upp den istället, sa jag och stoppade den i munnen.. Hahahaaaa...

Ni skulle ha sett barnens miner! Kan säga att de inte ville ha mer glass den dagen..

Lättlurade....

Det finns ju så många program på tv nu: Arga snickaren, Arga kocken mm... Kanske man skulle kunna göra ett proram som heter: Sjuka, galna mamman???? Eller "Mamman med galna ko-sjukan".....

Lärdom: Äter man hundskit minskar sötsuget......

Ha en skön fredag!

Kramar/K